Mattisgården

- handlar om familjen Z och livet med våra djur

fredag 16 juli

Publicerad 2010-07-16 23:32:41 i Blandat,

I dag har det varit jobb igen. Kul, jag trivs verkligen med att komma tillbaka till mitt gamla jobb så här under sommaren. Jag gillar arbetsuppgifterna, människorna, pulsen och tidningsmiljön. Ändå ångrar jag inte en sekund att jag bytte bana och omskolade mig till lärare.

Något som jag inte gillar när jag jobbar kväll är att gå och hämta bilen på det torg en bit bort där vi har parkering. Vet egentligen inte varför, men jag tycker det är lite läskigt. Så varje kväll väntar jag in någon som också ska hem och så tar vi sällskap. I kväll när vi gick där och hon undrade om jag alltid varit "rädd" så kom jag att tänka på min och min bästis resa jorden runt.

Det var hösten 1996 och vi hade bestämt oss för att åka ett varv runt jorden, med bagaget i ryggsäck. Flygbiljetterna var förberedda i Sverige men allt boende fixade vi under resans gång. Det var verkligen ett av mitt livs största äventyr.



Första anhalten var Los Angeles. Redan i förväg hade vi bokat in oss på ett hostel i närheten av Venice Beach och hostelägaren erbjöd sig att hämta oss på LA Airport. Vi tyckte det lät som en bra idé och jag glömmer aldrig när vi stod där i mörkret i ett gathörn i miljonstaden Los Angeles, med vår stora packning vid våra fötter och väntade på att någon skulle hämta oss, vi hade ingen aning om vem ...
Plötsligt gled det upp en stor amerikansk gammal bil utan tak och frågade om vi var de svenska flickorna ... glatt hoppade vi in och allt var helt underbart. Vi gled genom den enorma neonstaden med vinden fläktande i våra ansikten och äventyret hade bara börjat. Var jag rädd då? Nej, inte en chans ... totalt orädd och i god tro om att alla människor var godhjärtade.

Kan inte förklara vad det är som förändrat mig, åldern? Visheten? Erfarenheten? Kanske är det världen som förändrat sig, för visst var allt lite snällare för 15 år sedan.

Nog om detta, hästarna har stått inne mest hela dagen. Nu är de ute igen och har fått lite nattmat. Jag längtar efter att rida igen, och då hoppas jag att odjuren som biter mina vänner håller sig undan.

Ha en skön kväll önskar UZ 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

UZ

Jag skriver om vardagen för familjen Z och livet med våra fyra hästar, Dennis, Vilma, Finemang och Leia. Jag skriver främst för att jag själv ska memorera allt som händer och sker.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela