16 februari 2013
Söndag 1 juli
Onsdag 30 maj
Vi är kvar i alla fall, i verkligheten på Mattisgården. Livet rusar på fort fort fort. Det är snart sommar och sommarlov och sommarjobb, precis som tidigare år. Kanske blir det sista sommaren på tidningen, kanske inte.
Lillebror, min lilla pärla, är kvar och vi har beslutat att köpa honom. Han passar oss perfekt och lever upp till alla förväntningar och mer därtill.
I måndags debuterade jag och han på hoppbanan och det gick ett sus i publiken - så snabba var vi och så fort gick det, och så bjöd vi på lite bocksprång också. De första för Lillebror och mej. Men vi kom runt och fick rosett.
Här kommer bilder:
Tjejen och guldponnyn Saga var också med och hoppade. Och de hoppade högre än vad jag och Lillebror gjorde, mycket högre och kolla in stilen. Vilket fantastiskt ekipage!
Vilma och Fia fick också visa vad de gick för. Och som vanligt skötte de sig utmärkt.
Nästa äventyr blir i morgon då Fia ska få följa med till ridklubben i staden och vara med på pay and jump. Det ska bli spännande och se hur hon reagerar där.
Ha en trevlig kväll, på återseende önska UZ
Söndag 15 april
Lördag 7 april
Glad Påsk! Eller vad säger man på påskafton när omgivningen har förvandlats till ett vinterlandskap. Åhh jag som var så glad över den tidiga våren.
Här på Mattisgården har det hänt grejer, ganska jobbiga för min del, men ändå bra. Blogglusten har varit på minusnivå.
Det som har hänt är att min fina Leia - som jag kämpat med på olika sätt och drömt om en framtid tillsammans med har fått ett nytt hem. Det var efter en av hennes energiuppvisningar i ridhuset med en inlånad ryttare som jag slutligen insåg och bestämde mig för att jag inte kommer att klara av henne. Jag vågar inte möta hennas energi och vilja och skulle hindra henne från en utvecklande framtid. Jag kontaktade en vän till mig som har många kontakter inom hoppvärlden och samma kväll fick jag ett telefonsamtal från en familj som letade framtidshäst. Fem provridningar senare, både i ridhus och här hemma, fattade familjen och jag beslutet om att de skulle få köpa henne och det kändes helt rätt. Familjen bor nära och både mamman och dottern rider. De har tävlat ponny en hel del och rider regelbundet för instruktör. Jag kommer att träffa henne så ofta jag vill och om de ska sälja henne igen så står jag först för att köpa tillbaka henne. Pengarna jag fick för henne ska jag inte röra förrän jag vet att allt fungerar och blir så bra som jag hoppas på.
Stor sorg över mina krossade drömmar och förlusten av min älskade vän, men ändå stor lättnad och glädje över att Leia kommer att få det bra, kanske till och med bättre än vad hon hade det här.
Veckorna efter hon hade åkt var jag tom i hästhjärtat ... jag ville hitta en häst till mig men vågade inte misslycks igen. Tills en dag då ett par bruna snälla ögon tittade på mig från dataskärmen, en pigg och glad och gammal d-ponny, som inte kostade en hel förmögenhet och där hemmet var det viktigaste. Vi ringde, åkte dit och blev förälskade. Lillebror som han heter är en riktig pärla. Han kom hem till oss några dagar senare och sedan dess har jag varit ute och ridit nästan varje dag. Han är erfaren, inte rädd för något, han är otroligt pigg och framåt och han lyder minsta lilla tygeltag. Han är en dröm och en riktig självförtroendekick. Vi har ridit ut med barnen, vi har ridit ut själva och den senaste veckan har vi till och med ridit för instruktör och hoppat. För min del var det första gången på massor av år och jag svävade på små moln efteråt. Min nya vän är helt fantastisk för mig.
Vi har honom på prov i några månader, men som det känns just nu så finns det inga tviviel. Lillebror och jag ska hänga ihop så länge han vill och orkar.
När det gäller resten av hästgänget så är Saga och Vilma i topptrim och på måndag debuterar dottern tillsammans med dem på den första lokala tävlingen någonsin. De ska hoppa lätt d och lätt d+5 och vi håller alla tummar för att det ska gå bra.
Lilla Manboy har flyttat till en granngård och bor tillsammans med två andra unghingstar och han leker och mår bra och verkar trivas toppen med att få gå ihop med jämnåriga.
Fia Finemang mår också fint. Vi rider henne med förnuft, och ibland är hon lite stel i bakdelen, men hon rör sig mestadels perfekt och även hon har börjat få lite utmaningar på ridbanan. Ridläraren tycker att hon rör sig bra och så länge det fungerar så jobbar vi på. Hon behöver stärkas och stärkas och stärkas och förhoppningen är att hon ska fortsätta att fungera så bra som hon gör nu.
Japp, det var en liten rapport från oss. Kanske blir det fler nu när allt börjar kännas bättre i hästlivet igen.
Hoppas att ni får en trevlig påsk önskar UZ
Söndag 8 januari 2012
God jul och gott nytt år och god fortsättning på 2012!
Ni är verkligen tappra ni få som ändå tittar in hit ibland. Tack för det! Det vore ändå roligare om ni kommenterade för då kanske jag får mer bloggenergi .... eller, vad säger ni ;)
Här på Mattisgården ringlar livet på som det brukar, lite upp och lite ner och så lite upp igen. Mest upp faktiskt!
Jul och nyår har förflutit på ett harmoniskt sätt och alla var nöjda och glada efter julafton i Kode och nyårsfirande i grannbyn.
Hästarna har överlevt i sina leriga hagar. Saga är mitt i sin vintervila, Leia har blivit igångsatt av en tjej i byn, Fia och Vilma rids av tjejen och hennes vänner och Manboy växer så det knakar.
Vi har förresten varit och slutmätt Vilma och årsmätt Saga. Tror ni att vi gjorde succé när vi kom in på kliniken bland alla fina stora tävlingsponnyer med vår lilla Vilma. Yapp! Dessutom var en av mätmännen shettisuppfödare så hon visade stor lycka över att någon satsade på sin shettis och inte bara hade den som sällskap. Kul! Vilma var i alla fall 101 cm och Saga var 120 cm så det var ju toppen. Precis som det ska vara.
Här kommer lite bilder från dagen.
På återseende önskar UZ
Söndag 13 november
Det är bara jag och lillkillen vakna. Vi har druckit kaffe och välling i soffan och jag har varit ute hos hästarna och morgonmyst.
Leias ben är något bättre. Veterinären var här i torsdags och kollade på henne och insatsen just nu är medicin plus salicylvacelin och en annan bakteridödande salva som jag tar först. Jag tvättar försiktigt och inte med så starkt för att de goda bakterierna också ska överleva. Men det känns ändå segt. Jag vill att hon ska bli bättre fort.
Tjejen rider sin Saga och Vilma motioneras av några utvalda tjejer från stan.
I dag ska vi fira världens bästa pappa och sedan blir det städning. Huset behöver en riktig genomgång ... suck ... det är ju så trist att städa.
Ha en skön söndag önskar UZ
Kärt återseende
Lördag 5 november
Anledningen till att fodervärdsfamiljen lämnar tillbaka henne är dock inte skadan, sårskada från hagen, utan att de har blivit erbjudna en äldre och mer färdig tävlingshäst och tycker då att det är mer jobb/utbildning innan de kan börja tävla med min häst. Och visst, jag förstår tanken och möjligheten, för dem.
Den primära lösningen för mig är nu att låta Leia vila några månader. Hon är redan ur form så det ställer inte till något problem. Och sedan har jag två val, förutsatt att hon blir helt frisk. Antingen sälja henne eller lära mig att rida henne med hjälp av andra. Flera personer har redan erbjudit sig att hjälpa mig.
Drömmen vore så klart att jag klarade av henne själv och att någon då och då kunde hjälpa mig att tävla henne och ta henne vidare i utbildning men jag har dåligt självförtroende och hon är en känslig men tuff häst som behöver en stabil ledare så jag har i så fall en hel del att jobba med.
Jag har hittat ett ridläger för vuxna där man arbetar mycket med kommunikationen mellan häst och ryttare så kanske är det mitt nästa nya mål att spara pengar till.
Som en följd av det här har jag också fått lämna tillbaka min pärla - Majsan. Eftersom jag inte kan ha så många hästar här hemma. Många tårar blev det den dagen då vi red tillbaka henne till hennes hemgård igen.
Osäkerheten med Fia är också stor. Hon har blivit bättre till viss del, är ohalt på rakt spår, men är fortfarande knackig på böjt spår. Jag har fått en eventuell möjlighet att "byta" henne med en superseriös uppfödare av welshponnyer, som kan tänka sig att ha henne i sin avel. Det skulle vara ett hundraprocentigt hem där hon skulle ha det jättebra och jag skulle fortfarande ha kontakt med henne och kunna följa hennes liv som avelssto. Egentligen vet jag inte varför jag inte bara bestämmer mig när jag har en sådan chans - men vi älskar ju henne så himla mycket.
Vi får se, ibland får man bara lita på att det finns någon mening med det som sker, och att allt löser sig till slut.
Ha en skön lördag, kanske återkommer jag snarare än vad man kan tro, eftersom behovet att skriva ökar när jag har mycket att tänka på.
På återseende önskar UZ
Söndag 28 oktober
Fia har stått inne i natt för att hon ska få vila från sin lille pojk lite. Och han nöjer sig galant med sina extramammor Majsan och Vilma.
I går var det klubbhoppning igen. Tjejen och Saga hoppade två gånger i 50 cm, men första gången stannade hon på ett hinder och andra sprang hon förbi. Min glada och stabila tjej var nöjd ändå för hon tyckte hon hade god kontroll och galopperade runt hela rundan. Så visst var det framsteg och en nyttig träning för henne och den lilla ponnyn.
Om tre veckor är det dags igen och sedan tar vi en vända till grannklubben för att prova 55 cm veckan efter.
Min fina lilla Leia har skadat sig i hagen hos fodervärden och är just nu konvalecent. Hon har förmodligen fastnat i något och skrapat upp bakbenen. Ett sår var djupt men de övriga var ytliga. Tyvärr har det blivit mugg på benet efter bandageringen så nu är det mest det som ställer till det för henne.
Majsan och jag kämpar på med vår ridning. Det är superduperkul och jag har träningsvärk efter varje lektionspass. Just nu är de magen som ansträngt sig mest. På onsdag när det är lov kanske jag tar med henne till tjejens hoppträning. Det kan bli roligt.
Fia har haft ett bakslag, men jag fick tips om glucosamin som ska smörja leder och det verkar faktiskt som det fungerar. Målet är att fortsätta rida henne så att hon bygger muskler och på så sätt får lättare att hantera "vad det nu är" i bakdelen på henne. Jag masserar henne, men tyvärr räcker inte riktigt tiden alltid till det också.
Vår lilla Vilma har fått höstenergi och är mer eller mindre överladdad. Igår fick tjejen galoppera henne på ängen för att hon skulle få springa av sig lite. Mysiga lilla ponny!
Ha en trevlig söndag och på återseende önskar UZ
Onsdag 28 september
Torsdag 25 augusti
Tiden går, sommarjobbet är avslutat och skoljobbet är påbörjat. Har även fått ytterligare ett extrajobb som copy. Vi får väl se hur det går .... har aldrig skrivit reklam förut men det ska nog gå bra.
Hästarna mår fortfarande fint. Majsan har varit utlånad en vecka till ett krönikespel i en av grannbyarna. Där gjorde hon succé som hon gör överallt. Alla älskar Majsan.
Fia rids fortfarande i skritt men snart ska vi börja trava så smått. Hon är ganska omusklad så jag längtar till vi kommer igång lite mer ordentligt med henne. Manboy stannar inne i boxen tillsammans med någon av de andra ponnyerna och det går okej.
Han har verkligen vuxit. I manken är han omkring 105 cm, men jag har inget att jämföra med så jag vet inte om han är stor eller liten - han är bara fin och blir mer och mer grå.
Leia trivs bra hos sin ryttare och jag har varit där en hel del och lasttränat henne. I lördags var vi iväg och visade henne för en tränare som blev helförtjust i henne. Sedan var vi iväg i tisdags hos ett proffs och visade henne. Frågan var om jag skulle anmäla henne till kvaliteten eller inte. Men proffset tyckte att hon var för otränad ännu så hon tyckte det var dumt. Och så får det bli ... istället blir det lite klubbhoppningar och lokala tävlingar och så får hon fortsätta att utvecklas i sin egen takt.
Småponnierna Saga och Vilma rids ordentligt varje dag och i söndags var tjejen på klubbhoppning i grannklubben och hoppade dem på den stora grusbanan. Det gick toppen och vi fick med oss två rosetter hem.
Ha en go dag, ni som inte tröttnar på att titta in här ibland trots att jag är ursel på att uppdatera, önskar UZ
Måndag 1 augusti
Fredag 1 juli
Försökte skriva ett litet inlägg i går men det försvann. Vet inte vad jag gör för fel men ibland bara funkar det inte.
Hur som helst så rider vi nu ... och jag får följa med på lilla Majsan. Hon är extremt snäll, lugn och harmonisk och jag känner mig jättetrygg på henne. Precis vad jag behöver. Hon går i hagen tillsammans med Saga och båda brunstar och håller på med varandra. Så de blev vänner fort i alla fall.
I går var hovis här och verkade alla hästarna. Majsan och Saga fick skor på framfötterna så att vi kan rida ordentligt. Även lille Maboy fick en liten justering, men i stort sett tyckte hovslagaren att han såg fin ut i sina hovar och ben. Han stod jättesnällt och lyfte hovarna en efter en. Duktig liten kille!
Nu ska jag krypa till kojs, god natt alla som tittar in här ibland. Lämna gärna en hälsning, på återseende önskar UZ
Måndag 27 juni
Glad midsommar så här lite i efterhand. Vi hade det underbart i byns hembygdspark tillsammans med alla vänner i byn. Vi lekte och dansade, åt god mat och umgicks. Verkligen trevligt!
Här hemma är allt under kontroll. Fia och fölet går på bete hos grannen och blir ompysslade varje dag av grannbarnen. Vilma står mest inne i uteboxen och väntar på att gräset ska bli näringsfattigt så att hon kan gå ut igen. Saga går i anslutning till Vilmas utebox och på något sätt har hon lyckats att bli supertjock trots att hon inte går på något gräs alls.
Leia mår prima. I lördags var jag ute hos henne och fick följa med ut på en underbar ridtur på deras tävlingponny. Leia var med och hon skötte sig alldeles utmärkt och såg så harmonisk och nöjd ut. Hon var pigg och framåt utan att ligga på för mycket. Familjen som hon är hos är så där lagom framåt. De satsar på att visa henne på kvalitén i september men stressar inte för att komma ut på tävlingsbanan för snabbt. Delmål ett är att komma iväg på träning hos någon av tränarna här i närheten. Det känns faktiskt toppen, även om jag är medveten om att det är en stor risk att låna ut sin fina häst - allt kan hända, men det kan det ju om hon går här hemma också.
Och faktiskt har jag fått låna en ponny över sommaren så att jag kan satsa på att komma igång med min ridning. Det är ett 15 årigt connemarasto, d-ponny, som gått här i byn som avelssto. Hon fick inget föl i år och ska förmodligen inte betäckas i år så därför är det fritt fram att rida igång henne. Hon heter Majsan och verkar jättemysig. Vet inte när jag kan hämta henne, men jag hoppas att det blir snart.
Idag blir det jobb på tidningen så nu ska jag umgås med mina goa barn. På återseende önskar UZ
Fredag 17 juni
Kursen går i Göteborg i mitten av september. Tanken är inte att jag ska utbilda mig till komplett massör utan bara för eget husbehov och behovet av kunskap om hästens fysiologi är extra stor nu när vi så småningom ska börja sätta igång Fia. Jag har inte släppt drömmen om att hon ska bli ridbar igen. Dessutom vill jag kunna hålla koll på våra hästars hälsa och välmående genom att kunna känna igenom deras muskler och hitta spänningar och annat. Det är ett sätt för mig att lära känna hästarna bättre och kanske kunna förebygga skador och annat i framtiden.
Dagarna sedan långritten har gått fort. I går samlades några ur stallklubben och hoppade tillsamman i en av byns paddockar. Och idag har jag och tjejen varit ute och skrittat barbacka. Hon red och jag gick.
I morgon åker tjejen på uv-läger igen och på måndag börjar mellankillen på fotbollsskola. Jag börjar jobba på tidningen igen och det ska bli roligt.
Vi har blivit en familjemedlem rikare sedan sist också. Lilla Gosis har flyttat in. Hon är mellankillens alldeles egen kattunge och just nu ligger hon så sött mellan killarna och sover. Hunden älskar henne, men vår katt Milla är lite skeptisk. Hoppas att de blir vänner i framtiden.
Nu ska jag snart krypa ner i sängen, ha en skön kväll önskar UZ
Söndag 12 juni
Nu är vi hemma igen, trötta, skitiga och glada. Vi har genomfört sommarens långritt med stallklubben som finns här i byn. Totalt blev det till slut nio ponnyer, 15 barn och massor av mammor som gav sig av från vår by till en annan liten by cirka en mil bort. Barnen turades om att rida och vi mammor cyklade och körde bil. Vädret var i det närmaste perfekt - inte för varmt men inte heller för kallt. Genom den del av ritten som var okänt område för de flesta hade en snäll vän snitslat vägen så att vi inte skulle komma vilse. Stort TACK!
Vi stannade på halva vägen och lät hästarna vila och vi bjöds på god fika. Väl framme på bondgården där vi skulle övernatta fick vi mer god mat, pajer och sallad och nybakade frallor. Barnen lekte och busade och fram på kvällen tränsade vi hästarna igen och red ner till sjön och badade. Helt underbart, ett minne för livet!
Natten spenderade vi på luftmadrasser på golvet i lillstugan på gården. Det blev kanske inte så mycket sömn men oj vad kul alla barn hade det.
Nu får vi hoppas att detta kan bli början på en tradition för den här resan gör vi gärna om igen.
Ha en skön söndagseftermiddag önskar UZ
Torsdag 9 juni
I dag fyller Dennis 20 år! Tänk vad tiden går fort. Jag kommer så väl i håg den där tiden då vi gick och vakade över Balett och när vi äntligen fick se den lille skrutten som gömt sig där inne. Han var ljus fux och hade ett underbart litet welsh-huvud. Tyvärr har jag ingen bild från den tiden i datorn men här är han i vuxen ålder.
Vi saknar honom, men snart åker vi nog och hälsar på igen.
Ha en skön dag önskar UZ
Söndag 5 juni
En liten uppdatering om hästarna:
Fia - gör sitt jobb som mamma alldeles ypperligt, hon vårdar sin lille son och övervakar honom med moderlig kärlek och överseende. För hon tycker nog att han är lite jobbig ibland.
Manboy - växer så det knakar. Han är lika kaxig fortfarande. Han har provat att ha grimma på sig och i natt har han sovit ute för första gången.
Saga - betar och blir tjockare ... nu har jag släppt ihop henne med sto och föl och det har gått fint. Tjejen rider med sina kompisar och i går tömkörde jag henne. Det gick fint.
Vilma - står inne en hel del, eller går ute med munkorg. Hon ömmar marginellt på det hårda gruset på vår lilla väg men rör sig helt obehindrat på gräs, smågrus eller asfalt. Men jag håller järnkoll på henne. Fång är förädiskt. Tjejens kompisar rider henne och hon verkar hålla humöret upp trots att hon inte får gå på bete med sina kompisar hela dagarna.
Leia - har nu flyttat till en ny tjej. Hon protesterade lite när hon gick på transporten men hade stått blixtstilla under resan. Skönt. Den nya ryttaren är en vuxen tjej med en son som rider och tävlar. Hon har tävlat mycket ponny som ung och har ridit och utbildat många unghästar. Just nu har hon en egen häst som är skadad och tycker därför att hon har tid och lust att ta sig an min Leia. Vi får väl se, jag vill ju inte att hon ska flytta runt för mycket. Skit att hon är för vass för mig, jag vill ju så gärna rida henne, men klarar inte av att möta hennes krav och energi. På nåt sätt måste jag, under tiden som hon utbildas, hitta en möjlighet för mig själv att komma igång med ridningen och bli självsäkrare och duktigare .... hur det nu ska gå till.
I dag blir det först lite jobb, jag ska göra ett jobb för tidningen, intervjua en tjej som debuterar utomlands med sin häst i veckan. Det blir både att skriva och fota. Sedan blir det väl sol och bad hela dagen. Vädret verkar vara fantastiskt.
Ha en skön söndag önskar UZ
Torsdag 2 juni
Alla andra i huset sover och det är lugnt och stilla. Jag har varit och släppt ut hästarna och nu sitter jag här med den bästa koppen kaffe på hela dagen. Livet är en njutning.
I går var det fullt liv här på Mattis. Hela min skolklass, alla barn och några föräldrar, var här på den årliga klassfesten. Det var ett påhitt som vi kom på första året som jag jobbade i skolan som en belöning för att de läste så mycket böcker. Men festen blev så uppskattad så nu kan jag inte sluta. De nya barnen börjar fråga redan i början av höstterminen - när får vi åka hem till dig??
Aktiviteten på klassträffen är enkel - det är en tipspromenad med lite oklara frågor och barnens namn står som valmöjligheter. Sedan när promenaden är klar så är varje fråga en egen tävling där barnen tävlar mot varandra i exempelvis balansera potatis på sked, äta upp kolasnöre utan att använda händerna, spika i en spik och så vidare. Barnen älskar det och vi vuxna har kul vi också.
Därefter blir det korv och bröd och sedan lite häst och vagn.
I går blev det mycket kel med Manboy också. Och han ställde sig mitt i barnaskaran och lät sig beundras. Fia höll ett vakande öga på honom men tog ändå uppståndelsen med ro. Vilket fantastiskt temprament den ponnyn har!
I dag blir det full aktivitet. Först kommer en liten tjej från stan och rider på vår Vilma, sedan ska jag åka till Leia igen för idag kommer det en ny tjej och provrider henne. Den gamla tjejen, som ville ha två hästar, en egen och en lånad har fått stopptecken från sin pojkvän. Han tycker inte att hon ska lägga ner pengar på någon annans häst ... och jag har ingen möjlighet att betala allt för henne även i fortsättningen så därför fungerade inte vårt samarbete trots att jag tyckte Leia och hon passade varandra som hand i handske.
Men den nya tjejen är nog minst lika bra. Hon är lite äldre och har hållit på med hästar i hela sitt liv och ridit massor av unghästar. Hon har en egen häst som är skadad med osäker prognos och är därför sugen på att låna. Så jag håller tummarna för att hon gillar henne idag.
Alla förnuftiga människor säger till mig att jag ska sälja henne. Vad ska jag med en framtida tävlinghäst till? Och visst jag håller med, i nuläget är hon alldeles för "mycket" häst för mig. Men ändå ... det är ju min lilla Leia. Jag är inte redo för att ge upp henne riktigt ännu ... om jag kan undvika det. Fungerar det inte med den nya tjejen så kanske jag måste, men det är ett senare problem.
Nu har lillkillen vaknat och vill ha uppmärksamhet så jag önskar er alla en skön ledig dag. På återseende UZ
Måndag 30 maj
I dag har Welsh ponny Nytt kommit hem i brevlådan ... och om det nu är någon som läser den så måste jag bara förklara hur virrig jag har varit.
Vår nya ponny heter inte Ekbäckens Saga - hon heter EKBÄCKENS SUNDANCE - och inget annat. Ekbäckens Saga är en helt annan ponny - säkert fin hon också, men inte som vår =)
Vi kallar Sundance för Saga för hon är vår "sagoponny" och av någon okänd (förmodligen stress) anledning så har min hjärna vid ett flertal tillfällen virrat till det och döpt om henne även i offentliga sammanhang trots att jag så väl vet vad hon heter .... och att vara noga med namn är en av mina starkaste journalistiska erfarenheter. I mina intervjublock går det inte att läsa något ... förutom alla tydligt bokstaverade namn. Suck!!
Tjejen och Ekbäckens Sundance även kallad Saga.
Annars flyter livet på här på Mattis. Manboy har varit ute hela dagen, även Vilma och Saga. Vilma med munkorg för att göra allt för att undvika ett fånganfall.
I kväll är det vårfest med barnens skola men jag ska åka till Leia och försöka komma på en lösning med fodervärdsproblemet ... det blev inte riktigt som jag tänkt mig och nu måste vi komma på en rimlig framtidsplan.
Ha en fortsatt bra dag önskar UZ
Söndag 29 maj
Dagarna går ... Manboy är redan fem dagar gammal. I dag har han och Fia varit ute hela dagen. Han busar och leker och gör sina galopprusningar runt. Han blir modigare och modigare och går längre och längre från mamma.
Här kommer lite bilder på Manboy och vår lillkille som älskar honom så.
Sötnos!
Nu ska vi fortsätta fira morsdag. Grattis till alla er mammor därute kram från UZ
Tisdag 25 maj
I dag har vi haft föltårta för Manboy. Det är en tradition som andra här i byn startat för länge sedan - föds det ett föl ska man bjuda in grannar och vänner på tårta och fira födseln. Och det gjorde vi så klart. Tårtan var specialbeställd till Manboys ära.
Under tiden som vi människor fick tårta, annanaspaj, kaffe och saft så tog Manboy sin andra tur i hagen. Ídag var han mycket kaxigare och sprang i från Fia många gånger. Han rusade fram och tillbaka så Fia fick sig också lite motion.
Och Fia fick sig en tugga gräs mellan springturerna.
Nu är det kväll igen. Sov gott alla vänner önskar UZ
Manboy har varit ute
I morses släppte jag ut Fia precis som vanligt, lite smått besviken över att nattens vak inte gett något resultat. Sedan ringde jag grannen och bad henne hålla koll på Fia i hagen. När grannen åkte förbi vid åtta för att lämna dottern i skolam så stod Fia och såg ut precis som vanligt. När hon sedan några minuter senare kom tillbaka igen så hade Fia lagt sig ner. Grannen gick försiktigt fram och såg frambenen sticka ut. Hon gick snabbt in för att hämta telefonen och när hon kom ut igen så var hela fölet ute och Fia höll på att slicka och puffa på honom. Grannen fick inte tag i mig men hon fick tag i mannen som direkt lämnade jobbet och kom hem och såg till att Fia och fölis kom in i stallet och att allt var i sin ordning.
Nu har allt lugnat ner sig lite här på Mattisgården och vi har kunnat njuta av vår lille Manboy lite. Barnen har fått hälsa och gosa lite med honom. Han är hur cool som helst och totalt orädd. Fia är snäll och lugn men samtidigt lite vaksam och talar om när hon tröttnar på uppmärksamheten.
Nu på eftermiddagen sken solen och vi passade på att släppa ut dem några minuter. Här kommer lite fler bilder på vårt underverk.
Ha en fortsatt skön dag önskar UZ
MANBOY
Berättar mer senare! Livet är härligt tycker UZ
Tisdag 24 maj
Nej, nu ska jag gå och släppa ut hästarna och klappa om min fina Fia sedan väntar ännu en lång och intensiv arbetsdag - mammalediga grannen får vara fölvakt igen.
Ha en skön dag önskar UZ
Måndag 23 maj
Jag var uppe och kollade till henne vid elva, vid ett, vid tre och vid fem. Jag hann knappt somna om emellan turerna. Men nejdå - Fia var precis som vanligt - åt och mådde väl.
I dag på dagen har den mammalediga grannen hållt vakt, och när jag äntligen kom hem från en lång och otroligt intensiv arbetsdag så droppar mjölken sakta från spenarna. Nu måste det väl ändå vara dags ... kommer den innan tolv blir det på hennes egen födelsedag.
I natt blir det att vaka igen, tror knappt jag kommer att kunna somna alls. Jag väntar med oro och förtjusning, bara allt går bra. Kan det vara så att 348 dagars väntan ska ta slut och vi äntligen ska få träffa vår lilla Manboy.
Ha en skön kväll och natt, ni som kommer att sova, här blir det förmodligen inte så mycket sömn. Håll tummarna för oss önskar UZ
Lördag 21 maj
Ingen fölis ... kommer det verkligen att komma en fölis???
Har börjat fundera på det där med att fylla på juvret med mjölk. Hur vet man det då? Jag har varit ute och tagit kort på hennes stora juver och ber er om kommentarer, snälla, vad tror ni? Hur ser man att det börjar bli mjölk i? Säkert kommer jag säga - ahha, när det väl kommer men fram till dess kommer jag att fundera är det nu ... eller inte.
Blää, vad jag är dålig på att vänta. På måndag är det Fias egen födelsedag, kanske vill hon vänta tills dess.
Här är juvret för mer än en månad sedan.
Och här är en bild på juvret idag. Lite skillnad är det, men hur mycket mer ska det ändras?
Förlåt Fia för jag offentliggör dina juver, men det börjar bli jobbigt att vänta ...
I morgon ska Leia på sin andra klubbhoppning. Vi håller tummarna för att det ska gå bra.
Vi ska åka med stallklubben till en teoritävling som heter Vi i stallet och som går ut på att barnen ska lära sig mer om säkerhetstänket i stallet. Tjejen och hennes kompis sov hela natten i stallet och kom inte in förrän vid åttatiden. Det hade gått bra men vår inhyrnign Nelly hade sparkat i väggarna under natten ... och det syns för hennes ena vägg börjar bli förstörd.
Ha en skön lördag och kommentera gärna det här med mjölken önskar UZ
Fredag 20 maj
Juvret blir större och större och är varmt men själva spenarna är fortfarande mjuka och små, så jag får nog fortsätta vänta och själva vakandet får väl vänta tills juvret verkar fyllas med mjölk.
I kväll sover tjejen och en av hennes kompisar i stallet i den halmade boxen som Fia och fölis ska få stå i, men de gör det mest för att det är spännande och mysigt inte för att vänta på fölis.
Nu ska vi kolla på film - Jakten på lyckan - och då tänker jag på hur lyckligt jag ändå är som lever mitt i min dröm tillsammans med min underbara familj och våra underbara djur.
Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva i morgon. (Jonathan Swift)
Ha en skön helg och på återseende önskar UZ