Mattisgården

Har precis kommit in från min första ridorientering. Det är en av ponnymammorna i stallklubben som har ordnat en karta över byns ridvägar och så har hon satt ut siffror på kartan och bokstäver på de platserna och så bildar bokstäverna ett ord som barnen kan messa till henne och vara med om en vinstutlottning. Trevlig idé!

Jag, tjejen och en av byns ponnytjejer gav oss iväg och hittade alla kontrollerna, rundan var lagom lång och Leia skötte sig exemplariskt. Hon var ganska pigg och vi kunde öka galoppen lite i en liten uppförsbacke. Härligt med vinden i håret igen. Jag har verkligen längtat efter att få börja rida igen.

Under ritten fick vi vara med om alla aprils vädersorter - sol, regn, hagel, sol, snö, vind och sol. När vi kom tillbaka var det mörka moln på himlen och det blåste och regnade. Så jag tog ett snabbt beslut om att låta min unghäst möta ännu en vuxenpryl, nämligen täcke. Jag hittade ett av Sonnys regntäcke och la det försiktigt på henne. Hon tog det med ro, men vädrade lite, precis som om hon kunde känna en svag doft från sin mamma. När jag skulle knäppa gjordarna runt magen överrumplade sorgen mig igen. Det var länge sedan, men saknaden efter min fina gamla häst kommer då och då och värst är den stora sorgen över att jag inte fick ta farväl av henne.

Nu är det dags för tacos och fredagsmys, ha en härlig kväll önskar UZ