Mattisgården

Halva juni har gått ... var tar tiden vägen? I dag jobbade jag näst sista dagen innan sommarlovet tar vid - även för mig. Det ska bli skönt, och en glädjande nyhet som jag glömde skriva i går var att jag har fått en tills vidaretjänst på skolan. Alltså det samma som fast tjänst ... kul med tanke på att det inte är lätt med lärarjobb just nu. Men vi firade mest att Fia var hemma i stället i går.

Hingstägaren sa att jag skulle hålla henne under uppsikt och höra av mig om hon visade brunst på nytt. Men min känsla är att hon är dräktig. Hon verkar så lycklig och liksom strålar.



Tjejen har åkt på uvläger men när hon kommer hem ska vi prova att börja skritta igång henne också. Tittar på bilder när tjejen red henne innan hon blev halt. De är så fina ihop och skulle kompletterat varandra så väl. Det kommer att bli en stor sorg för oss om vi måste inse att hon inte går att rida ... trots att vi gjort allt. Men vi ska göra ett försiktigt försök till. Har förresten glömt att skriva att osteopaten messade tillbaka till slut och skrev "rid och håll igång" så då känns det som det är värt att ge lite tid.

Här är en bild från förra året strax innan hältan visade sig ...

Nu ska jag vänta på mannen som är ut, killarna har somnat och det är tomt hemma utan tjejen. Jag är verkligen en person som trivs bäst tillsammans - med alla - familjen och alla djur.

På återseende önskar UZ