tisdag 11 maj
Det är sorg här hemma på Mattisgården idag. En av våra bästa vänner har plötsligt fått ta bort sin fina hund, en tioårig rottweiler tik, Sammi, som var helt underbar. Hon var vår hund Tildas själsfrände. Den enda hund som hon accepterade och tyckte om. Det berodde mycket på att våra hundar som är lika gamla har vuxit upp i hop och spenderat åtskilliga timmar med att leka, jaga varandra och springa i kapp.
Sammis bortgång blev också en påminnelse om att vår Tilda som är så självklar här hemma inte kommer att leva för evigt - att inte någon kommer att leva för evigt. Samma dag togs även byns populära ponny bort, så det har varit mycket att förklara och diskutera med barnen här hemma. Många frågor om livet och döden och vad som händer sen och att vi alla en dag kommer att dö. Hu, tunga tankar ...
Men glädjande är att det gick bra att stretcha Fia i dag igen. Det konstiga är att hon har små knutor i huden på låren, undrar vad det kan vara. Måste googla lite på det.
Nu önskar jag er återigen en skön kväll, på återseende, UZ
