Mattisgården

I dag har min käraste Leia äntligen åkt i väg på utbildning. Jag fasade för resan, vi har lasttränat hela veckan utan problem, men hon har så stark flyktinstinkt så jag var rädd att hon skulle få panik när vi äntligen körde i väg. Trots att jag lovade mig själv att vi skulle köra henne ofta för att träna så har det inte blivit av. Nu var det två år sedan hon åkte senast ...

Men allt gick bra, och visserligen gungade hon lite fram och tillbaka, så att hela bilen gungade, men allt gick ändå vägen - tack vara mannen och morfar. Ni är bäst!

Så nu väntar vi på första rapporten, det ska bli så spännande att höra vad utbildaren tycker om min lilla tjej.

Annars rusar dagarna på som vanligt. Vinterns återfall i förra veckan knäckte mig nästan, men i dag när vårsolen värmer, så är allt glömt och förlåtet. Härliga vår!

Tjejen tränar sina båda ponnier, hon håller igång både Vilma och Saga och nästa söndag kanske debuten sker för alla tre. Det är klubbhoppning på ridklubben och planen är att åka dit.

Fina Finamang växer och växer om magen. Hon står inne på nätterna nu för att hon ska få chans att vila i lugn och ro. Jag är osäker på om det bäst att hon fölar ute eller inne, men kontrollbehovet i mig gör att jag förmodligen vill ha henne inne, men vi får se ...

Nu ska jag ge mig ut i solen igen, kramar och på återseende önskar UZ

Det är omöjligt att inte kommentera tiden ... när man skriver så sällan som jag gör. Men hu vad snabbt det går, en månad sedan senast jag skrev och halvvägs in i mars ... tiden flyger.

I dag har vi varit och tränat i ridhuset. Tjejen har haft med lilla Vilma för Saga har haft en veckas vila - hon verkades i förra veckan och blev lite ömfotad. Hovis kommer igen nästa måndag och lägger på framskor men fram till dess ville jag att hon skulle ta det lite lugnt. Och det passade bra för tjejen vill helst debutera på klubbhoppningen på lilla säkra Vilma så då gäller det ju att hålla henne igång också.

Och oj vad de hoppade idag, hon kan allt den lilla shettisen. Hon flög över 65 centimeter precis med samma lätthet som hon flyger över lägre hinder. Så den fjärde april blir det förmodligen debut för de båda tillsammans. Kanske kan även Saga vara med men det är om stalltjejen känner för att hjälpa till och hoppa henne.



Vår lilla hoppkanon Vilma.

Leia fick också lite hovvård när hovis var här, fyra nya skor med dubbla kappor, så nu är hon redo för sin utbildningsmånad. Jag pratade med utbildaren och eventuellt blir det redan på fredag som avresan sker. Spännande!!! Sedan börjar jakten på en lämplig ryttare. Jag fick frågan idag om jag kunde tänka mig att sälja henne ... men jag är tveksam ... drömmen är ju att en dag ha tid och möjlighet att rida henne själv och till dess önskar jag att någon annan kan ha ansvaret och kanske vidareutbilda henne lite. Vi får väl se hur det går ... egentligen har jag inte så bra erfarenheter av att låna ut hästar, men i nuläget kan jag inte se någon annan lösning.


Fia mår fint. Hon växer och växer och blir bara vackrare och vackrare. Ibland ser vi hur det böljar i magen och då tror vi att det är vår blivande fölis som vill göra sig hörd. Det ska bli så spännande att få en fölis i familjen igen ... det var ett tag sedan sist.

Nu blir det jobb framför tv:n, på återseende önskar UZ